Wow! Voltaren!!! jag kan röra mig åtminstone lite igen utan att skrika rakt ut! Känner mig nästan akrobatisk vid jämförelse med imorse.
När jag började skriva den här "bloggen" tänkte jag mig den som en ventil för allehanda känslor men insåg rätt snart att mycket av det som berör en mest kan man faktiskt inte lämna ut även om bara ett fåtal människor är intresserade av att läsa. Har tittat lite på andras sidor och funnit att vissa är helt hämningslösa i att fläka ut sig och inte minst sina närmsta. Det känns inte som något för mig, de
delarna får förbli inlåsta i min privatmapp.
Sommaren är väl över antingen man vill eller ej.Här en bild på vad som väntar...
men det finns alltid ljusglimtar.
Hösten är en tid för att vara social,
mastodontkören börjar igen och min
gode vän G ska börja sjunga i den också,
ser mycket fram mot konserten som
ska äga rum i november i Berwaldhallen. Det är en demokratisk kör där alla som
vill kan hänga på,man bedömer själv
vilken nivå man ligger på och det verkar
inte vara många som väljer fel för det
låter jättebra och vi har hur kul som
helst på repetitionerna. Länk finns här intill. Det var själva den vad omöjligt det var att få in bildtexterna på rätt plats ger upp...fotot ovan togs av Eivor R o målningen heter "November" av Mats Åkerman
"Guldfjun" min egen
Ytterligare en sk dikt från förra sommaren som präglades av en konstig mix av sorg och glädje.
Nu ska vi se…hur det går med både det ena och det andra!
Runt husknuten och kika
Vågar vi ta steget?
Nej vänta, sakta in, jag får svindel
Kan jag få läsa klart den där puttriga boken först?
Den, där andra än jag, svingar i trädkronorna..
Sen så ska det nog gå bra – tror jag
med både det ena och det andra
Om du går först och leder mig rätt.
In i det där nya läskiga
Jag kan sätta handen för ögonen och
Kika mellan fingrarna
Och sen efter – då
Känns nog gräset mjukt under fotsulorna
Vinden är varm tror jag – när jag vågat
Och livet ska bli lätt igen!
Sorgen lossnar från mitt hjärta
Äntligen
Och mina flera jag är ett,
och i harmoni.
Nu börjar vi hoppa – ett – två - tre!
/Ewa-06
Lite mer konst kanske?
Agneta Granstad "Tomas Tvivlaren"
Ytterligare filosoferande från i höstas
Undrar just
Om livet inte har vänt nu
Det är ljusare på himlen som finns inne i mig
Molnen täcker inte för allting
Bara här och där
Den som försvann utan varning är fortfarande försvunnen
Men den som kom till mig strax efter utan varning finns kvar
Hos mig
Ingen kan ersättas men någon kan fylla på med annat innehåll
En ny horisont
Nya tankebanor
Och det går lättare att andas
För det mesta
Ewa-06
Och så behövs lite mer Nina
Haha,man känner igen sig...
Det är snart måndag och det kan behövas ett gott skratt,det bjuder jag på i filmen där jag "dansar" solo till Orchestra Baobabs låt Ndiambaane.Dansgolvet lite begränsat och det syns att jag inte precis repeterat innan!! Först en kort prov-version med uttråkade katter,den som inte skrattat nog kan fortsätta med den längre med endast ben (hade ingen aning om att mina ben var såpass ok,ser mer bastanta ut uppifrån!!) !
Verkar inte funka med den längre versionen,den finns istället på YouTube;http://www.youtube.com/watch?v=7OnL6aewDrU
Världens intressantaste artikel i DN idag om vad som skulle hända på jorden om vi människor plötsligt försvann helt...länk: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=685023
