vilsen i panikakan: konst o kött

Bilden ovan heter "Glädje" och är gjord av Helga Weisner i en speciell teknik kallad encaustic,där man använder smält vaxfärg. Har en av hennes fina tavlor här vid datorn.Se mer på hennes länk.

En ny länk här bredvid till Ylva Stockelberg som skriver bra kattböcker men även har många andra strängar på sin lyra. Det var Ylva som stod brud förra våren då NÄBB bildades. Vi ska ha "uppföljningsmöte" hos Y snart och kolla att de sköter äktenskapet som sig bör!

Jag äter inte kött från gående djur alltså nöt,fläsk,lamm,fåglar.Av någon anledning tycker folk att det är naturligt att fråga varför - fast det väl i dagens samhälle vore mer relevant att fråga motsatsen. Frågar man tillbaka blir svaret alltid undvikande och något i stil med att "men det är ju så gott" eller "människan är ju allätare". Fantastiska argument! Varför äter de flesta djur fast man vet att det tär på jordens resurser oerhört mycket? Om vi odlade åt oss själva istället för till djurfoder,skulle det som en enda ko äter upp för att slutligen producera några omoraliskt billliga hamburgare kunna föda flera hundra människor under en lång tid! Om vi slutar långtransportera djur i miljöfientliga lastbilar för att det är billigare än att slakta på plats,för att inte tala om det extrema djurplågeri i princip alla djur,även fåglar,utsätts för under sina korta liv och vid slakt, skulle vi själva må bättre både till kropp och själ. Om ett samhälles civilisation bedöms efter hur det behandlar sina svagaste individer kan vi sannerligen inte berömma oss i västvärlden! MEN mitt dilemma är att jag inte klarar att vara konsekvent, konsumerar ju lite ägg,mjölk,fil,ost o har inte full koll på vad allt innehåller,har skinnskor etc. Jag är visserligen stor djurvän men inte rabiat vegan, i ett samhälle där en viss mindre konsumtion av djur under värdiga former förekom skulle jag äta åtminstone fågel. Jag slutade med kött 1983 då jag gick på "Käftis" men hade funderat på det redan innan. Den hösten gick jag 2a terminen och dels visades flera tv-program om hur djur misshandlades i samband med transporter vilket bidrog, dels läste vi anatomi där vi hela terminen hade dissektioner på människokroppar. Kropparna användes under lång tid och åkte upp och ned ur kylrummen mellan lektionerna. De var brungula och läderaktiga, balsamerade givetvis (formaldehydlukten känner jag ibland igen i rulltrappor och blir då alltid påmind). Matsalen låg rakt under dissektionsalen. En dag fick vi ngt slags köttgryta där bitarna såg ut exakt som de vi just skurit ur någon kropp lektionen innan. Den dagen tog jag en smörgås istället och sen dess inget kött för mig! Känner åtminstone att jag gör något positivt och längtar aldrig heller efter kött.

Kommentera gärna, kött eller inte brukar väcka känslor!

Något jag ofta gör som hittills alla gillat är en stark mungbönsoppa. Ät den med sallad,nybakat bröd (varför inte de blekingska rågskorporna jag skrev om tidigare,de ssar perfekt!) m ost och öl eller vatten..kranvatten!!! (senaste miljöfelet man "förträngt"..sluta med flaskvatten!! suck..det som är så gott!)

Mungbönsoppa 2-3pers (jag gör alltid dubbla satsen)

1l vatten

1½dl mungbönor

1-2tsk sambal oelek

½tsk gurkmeja

1msk ghi(spec burksmör) el veg olja

1½tsk indsk spiskummin

½tsk hing (indisk krydda finns på Govindas el indiska affärer)

1tsk riven ingefära(färsk men den konserverade går bra,bara inte den torkade)

1-2tsk salt (smaka av)

3/4tsk garam masala

Koka upp bönorna o ta bort skummet,sänk värmen,tillsätt sambal o gurkmeja,koka under lock på låg värme,30-40min eller till bönorna är mosiga.

Värm oljan i liten kastrull o häll i kummin,tilsätt hing när kumminen mörknat något,häll det i soppan o tillsätt garam masala,ingefära o salt. Finfördela soppan med en stavmixer och smaka av så saltmängden stämmer. Man kan späda med vatten om den är för tjock. Jag höftar lite på ingredienserna så ibland är den jättestark ibland mer "lagom".

Tavlan här nedanför köpte jag på en auktion på Operan i höstas. Den är gjord av Ralph Rilton som donerade alla sina verk till Operan för att stödja unga sångare.Strax efter dog han 99 år gammal nöjd och glad får man förmoda då fonden drog in en jättesumma och då finns halva kollektion kvar till en senare auktion. Den gör mig glad med sin slarviga självsäkra amatörstil och bjärta färgsättning. Köpte även två andra men den här gillar jag mest!