Min bästa vän Chris dog i april förra året,plötsligt och oväntat i hjärtinfarkt. Jag har börjat vänja mig vid att hon inte finns men ibland kommer insikten som ett klubbslag i huvudet och värker länge efter.
Här är några tankar jag fick i höstas om henne och till henne
Alla Helgons dag
Snöar
Grått
April
Då försvann du
Ett halvt år sen… ja lite mer
Fanns du alls?
Ett annat liv
Då du satt vid mitt köksbord
Skrattade
Åt min starka soppa
Häärligt bröd! Skär upp mer!
Nu har jag massor med tid sa du
Lassa på bara!
Det är så rooligt att fixa och dona
Har du inget du behöver hjälp med?
Men jag tycker ju om att sy!
Va! Visste du inte att det fanns speciella korsordspennor?!
Vardagskunskap ju!
Och ..du är ju inte riktigt klok! – sa du
Käka upp alla femti hallonkolorna du fick på en gång!
Du fnissade så gott åt mig
Men den roliga var ju du
En mjuk människa med tufft skal
Lätt att älska
Fyy, så jag saknar dig!
Försöker fylla det stora tomma
Det går ganska bra tänker jag
Tills plötsligt
Brakar sönder, sprängs av vemod
Vill att du ringer mig
Har du med dig mitt mobilnummer i himlen?
nov-06
Målningen här bredvid kallar jag "Sorg" men den
målade jag i julas efter ett annat dödsfall som påverkat
mig nästan lika mycket men indirekt.
Jaha,det allseende ögat,sa R då han såg den
men det var inget jag tänkte på,det kom spontant,
men nu vet jag ju att dollarsedlar har samma motiv...
Strax innan det dödsfallet skrev jag också en dikt, kvinnan led av MS men dog efter en operation den 19 dec -06.
Vem har fattat beslutet
När en människa
Stark
Ung
Bryts sönder till en trasdocka
Löses upp av sjuka processer
Förtvinar, vissnar
Förlorar allt som är viktigt för att fortsätta livet?
Kroppen blir ingenting
Människan inuti
Finns gömd och kvar
Medvetandet omtöcknas
Känslor
Behov slocknar
Sakta
Utan nåd
Det finns inget rättvist
I hennes liv, ingen skuld
Ingen förklaring
Ingen tröst att få
För henne
För de som älskar henne
Förnuftet har ingen talan
För den som fattat beslutet
Har inget förnuft
Är något ogripbart
Slumpen
Den som ger en människa livet
Och slutet
Ewa-061216
Här är några tankar jag fick i höstas om henne och till henne
Alla Helgons dag
Snöar
Grått
April
Då försvann du
Ett halvt år sen… ja lite mer
Fanns du alls?
Ett annat liv
Då du satt vid mitt köksbord
Skrattade
Åt min starka soppa
Häärligt bröd! Skär upp mer!
Nu har jag massor med tid sa du
Lassa på bara!
Det är så rooligt att fixa och dona
Har du inget du behöver hjälp med?
Men jag tycker ju om att sy!
Va! Visste du inte att det fanns speciella korsordspennor?!
Vardagskunskap ju!
Och ..du är ju inte riktigt klok! – sa du
Käka upp alla femti hallonkolorna du fick på en gång!
Du fnissade så gott åt mig
Men den roliga var ju du
En mjuk människa med tufft skal
Lätt att älska
Fyy, så jag saknar dig!
Försöker fylla det stora tomma
Det går ganska bra tänker jag
Tills plötsligt
Brakar sönder, sprängs av vemod
Vill att du ringer mig
Har du med dig mitt mobilnummer i himlen?
nov-06
Målningen här bredvid kallar jag "Sorg" men den
målade jag i julas efter ett annat dödsfall som påverkat
mig nästan lika mycket men indirekt.
Jaha,det allseende ögat,sa R då han såg den
men det var inget jag tänkte på,det kom spontant,
men nu vet jag ju att dollarsedlar har samma motiv...
Strax innan det dödsfallet skrev jag också en dikt, kvinnan led av MS men dog efter en operation den 19 dec -06.
Vem har fattat beslutet
När en människa
Stark
Ung
Bryts sönder till en trasdocka
Löses upp av sjuka processer
Förtvinar, vissnar
Förlorar allt som är viktigt för att fortsätta livet?
Kroppen blir ingenting
Människan inuti
Finns gömd och kvar
Medvetandet omtöcknas
Känslor
Behov slocknar
Sakta
Utan nåd
Det finns inget rättvist
I hennes liv, ingen skuld
Ingen förklaring
Ingen tröst att få
För henne
För de som älskar henne
Förnuftet har ingen talan
För den som fattat beslutet
Har inget förnuft
Är något ogripbart
Slumpen
Den som ger en människa livet
Och slutet
Ewa-061216
bilden bredvid dikten är av Rune Hagberg o heter "och för att vi"
Tavlan bredvid gjorde jag i samma veva,
den heter "Grårymd" men kunde
lika gärna heta något annat,
"växtlighet på Island" kanske..!
den heter "Grårymd" men kunde
lika gärna heta något annat,
"växtlighet på Island" kanske..!
Förra året dog flera andra jag tyckte om, en kär arbetskamrat Birgitta dog i cancer.
I vackra juli var begravningen, den finaste jag varit på, utomhus med utsikt över Mälaren,inga psalmer,ingen präst bara äkta känslor och tankar och sånger framförda av de som stod henne nära. Det blåste lite på blommorna på och runt kistan men solen lyste och alla var klädda i sommarfina kläder som det önskats i annonsen. Ett minne som fastnar.